Generika

Har ju läst en hel del gaybloggar (bög) som handlar om samkönade par som valt att använda av en surrogatmamma. Antingen att surrogatmamman bara bär barnet och sedan inte har någon kontakt med det, eller att man har delad vårdnad, t ex med en lesbisk tjej/par. Min längtan att få barn är ganska stor och har varit i ett par år. Det är drygt en termin till att jag tar examen och får min legitimation. Jag vet att jag kommer få jobb direkt efter det, speciellt då jag redan ska gå som dispenserad sjuksköterska redan nu i sommar. Att jag kommer ha en stabil ekonomi. Sedan att jag har en massa extrakurser i bagaget gör att jag också tror jag kommer kunna klättra en del i karriären också och leda till mer ekonomisk frihet = lättare när man har familj.  
Såg precis på Malous champagnefrukost där Fredrik Federley deltog, han berättade att han försökte skaffa barn genom en surrogatmamma utomlands. Då blev det ännu mer självklart. Diskussionen han förde var så vettig, kanske för att den bekfrätade den diskussion jag själv haft (både inåt och utåt) :)

Jag vet inte riktigt hur jag ska gå vidare i detta, har väl kompisar man löst pratat om just olika scenarion, men vet inte riktigt hur seriöst det är för dem. Man måste ju ställa sig vissa frågor:

- ska man bo ihop och ha en kärnfamilj á la regnbåde?
- delad vårdnad?
- borde jag skaffa mig en kille först?

Min mamma var ju ensamstående och det har aldrig gått någon nöd på mig, så jag har svårt att de se det som ett negativt arugment. Klart det blir jobbigare, men tror verkligen inte det skulle bli så svårt att barnet skulle ta skada av det på något sätt.

Ja, som vanligt ett ganska spontant inlägg från min sida.. återkommer när jag strukturerat mina tankar lite bättre.